1. Dela ut kroppssiluetten
Skriv ut och dela ut ett A4 med en kroppssiluett till varje elev.
2. Välj en känsla
Eleverna tänker på en känsla de upplevt den senaste veckan (t.ex. glad, arg, ledsen, orolig).
3. Ge känslan en färg
Eleverna funderar på vilken färg känslan skulle ha och färglägger den del av kroppen där de känner känslan.
Exempel:
Glädje = gul
Ilska = röd
4. Bestäm storleken på känslan
Eleverna ritar känslan i den storlek de upplever den:
“Liten som en ärta”
“Mellanstor som en apelsin”
“Stor som ett berg”
5. Beskriv känslan med form eller mönster
Eleverna ritar mönster, linjer eller symboler för att visa hur känslan ”känns” om man kunde ta på den.
Exempel: mjuk, varm, taggig, hård, klibbig.
Reflektion – Sortera känslan
När teckningen är klar får eleverna fundera:
Liten känsla (ärta): Kan jag hantera den själv? (andas, ta en paus, rita)
Mellanstor känsla (apelsin): Behöver jag prata med en vän, syskon eller någon jag litar på?
Stor känsla (berg): Behöver jag prata med en vuxen jag litar på, t.ex. förälder, lärare eller kurator?
Viktiga budskap till eleverna
Att vara en känslodetektiv betyder att:
✔️ Våga stanna upp och känna efter
✔️ Sätta ord, färg och form på känslor
✔️ Veta när man kan hantera själv
✔️ Våga be om hjälp när det behövs
Mallen kan användas flera gånger, till exempel:
Som samtalsunderlag
För att hjälpa någon beskriva sina känslor
För att följa upp känslor över tid
Låt eleverna utforska flera känslor.
De kan fylla i en ny siluett för varje känsla de vill undersöka.
Uppmuntra till kreativitet!
Eleverna kan också:
Skapa egna siluetter
Rita av varandra på stort papper
Måla känslor direkt på de stora siluetterna tillsammans.